2012-02-26
19:29:48
Nanny
Barnen har vart sjuk i en vecka nu och de har fortfarande inte gett sig!
Så för att dom ska slippa att gå på dagis har jag lovat att vara hemma med dom denna veckan.
Jag kom ner hit ikväll förstås och blir här till nästa söndag eller måndag.
Under veckans gång ska jag försöka ta mig ner på stan och kika lite, om de inte är aspackat med folk...
ska oxå kika på ett par täckbrallor som jag skulle behöva till helgen då vi ev ska kika lite på Vasaloppet. =P
o så får vi se om vi systrar skulle ta oss iväg och shoppa lite och mysa, umgås helt enkelt. =) Annars om de inte hinns nu i helgen så får de bli en annan gång.
Hoppas förresten att ni haft en bra helg (frågar inte Dig som är i Thailand =P) själv har jag inte gjort så mycket,
haft lite små ont i foten.
Nu ska jag vara lite social med systrarna, ha en fin söndag kväll! =)
Bless!
2012-02-24
18:33:55
Kontakter
Har nyss tagit en stor städning på msn och skype.
De försvann ca 10 st från skype och och ca 40 st från msn. =/ Förstår inte hur man kan ha så mycke,
man minns ju knappt vem allt folk är sen är ju många aldrig inne och de är så onödigt att
ha massa folk som man aldrig ser. Kanske har "råkat" tagit bort dig men då är de tyvärr så.
De finns liksom gränser. Vill hellre ha nära och kär och vänner, inte bara massa folk för att.
Ni får tycka vad ni vill om mig men de är jag som bestämmer vilka jag vill ha kvar, så är de bara.
2012-02-21
13:44:14
It´s hard to live
De är mer eller mindre första gången jag nämner denna person och vad som hänt, vill inte ha några frågor på vem de är o.s.v. men ni får komentera.
De va några år sen detta hände och de har satt spår i mig som jag inte visat pga att ingen förstår, för att jag bryr mig om människor som jag tycker om i min närhet och de gör de inte lättare. Vill att människor ska må bra.
Detta jordeliv är inte lätt, de spelar i stort sätt ingen roll vad man gör för de blir bara fel ändå.
Den där kärleken som ska va så fin och bra, dock inte jämt, har jag inte sett ännu.. bara dom dåliga sidorna.
Blir man inte utnyttjad så blir man lurad, djupt sårad och ensam kvar med massa ???.
Lurad att allt är så bra, att allt kommer ordna sig, men de gör de aldrig..man sitter själv och undrar vad som kommer hända. De brukar ju alltid börja bra men sakta och säkert kommer fler lögner och undanflyckter.
Sen bli personen mer hemlighetsfull vill inte berätta vad han pysslar med, man hör inte så mycket mer ifrån honom och sen är han bara "borta".
De är inte lätt att börja tycka om nån som är två olika personer. Den jag hade pratat med i tele, sms:at med och träffat visade sig vara en helt annan människa "ute i världen". Som är kriminell på alla möjliga vis och nu sitter inom lås och bom. De gör så ont inom mig att veta de, trodde de inte va så farligt, vill ju att han skulle må bra och leva ett bra liv. Men hur mycket man än vill så är de så svårt att ändra på någon, endas Gud kan göra under där han är nu, genom att sända någon som jag ber om.
Om jag hade släppt taget om honom då många sa till mig, hade jag aldrig behövt fundera på hur han har de och hur han mår. De är kanske inte så synd om honom, han har ju brytit mot lagen. Men gjort är gjort och jag hoppas livet kommer ordna upp sig för honom och att han kanske kommer ihåg vad jag sagt till honom om vad jag tror på.
Före jag träffa denna kille hade jag kontakt med en annan som va bra men de rann ut i sanden..Men vi har tatt upp kontakten igen, men då återstår problemet som fanns förut. Man bor sååå långt ifrån varandra att man inte orkar hoppas på att ses live och lära känna varandra.
Man vill inte har förstora förhoppningar för då blir man bara sårad, usch de är inte lätt.
Vet att Gud inte sätter ner nån utanför dörren med väskor och en ring men varför ska de vara så svårt jämt??
Ibland känner man att man bara vill låsa in sig och sen kommer ut som en ny människa med nya möjlgheter.
2012-02-19
12:32:56
Veckans händelser
När man blev bra efter Afrika resan så är de såklart att de händer något annat.
I torsdags var jag ute med grabbarna och körde lite skoter, fri åkning. (dvs inte på led utan bara i skogen typ i lös snön) De va inga problem att köra men när vi kom ner på en sjö så såg jag att de kom ett gäng skotrar, dom började komma emot mig och Andreas.. När dom började komma närmre så såg jag att dom hade reflexer.. de va polisen och tullen =/ Två av dom kom till oss och dom andra åkte till Mattias och Thomas som va uppe på land för Mattias körde fast där.
Jag visste inte hur jag skulle bete mig, jag visste att jag inte hade gjort något fel förutom att jag inte hade med förarbeviset. =/ Tanken kom att jag skulle starta skotern och bara dra iväg.. Jag vart helt ställd, satt på skotern med hjälmen på. Han kom fram och frågade vem jag va m.m. Jag tog av mig hjälmen, lämnade alla uppgifter, person nummer, namn, vem som stog på skoter, mobil nummer, om jag hade förarbevis och sen kom tullen så skulle jag blåsa. De va neg ;) och sen så "ringde" polisen till några andra så dom kollade upp allt.. Så de gick bra fast att jag inte hade leg eller något med mig, men igår när pappa kom hem från fjällräddningsövningen sa han att Lena (en polis) sa att de är 500:- i böter om man ej har förarbevis med! Men de visste nog inte den polisen jag träffa på ;) tuuur! Eller lät han oss gå fria ;)
Fredag
Då va Tommy ledig så då skulle grabbarna ut på en längre tur och dom tycke jag skulle hänga på för att annars skulle jag ångra mig. Så jag gjorde väl de.
Vi åkte strax efter kl 10 och de gick bra till en början. Vi åkte några km på led upp till en sjö som farmor och farfar har sen tog vi av ut på myrar och körde friåkning.
Andreas skoter från utsikten =)
Sen ville Tommy att vi skulle upp på en höjd för att de va jätte fin utsikt där, så vi började ta oss upp. Jag körde efter honom och de gick sådär.. när han körde först så förvann endel snö, så när jag kom va de årets sten mtt i vägen som jag inte upptäkte förrän jag kört på den så skotern flyger/ studsar åt höger och jag flyger av åt vänster och landar på rygg. När jag ställer mig upp känner jag smärta i vänstra foten. Hade liiite ont kan jag milt säga! Jag tar mig upp på skotern som nästan hade ställt sig mot ett träd. Fortsätter att köra, hade inte så mycket att välja på.
Mitt nästa hinder va en björk som låg ner på backen. När jag kommer där så glider höger skida på björken och jag får kast till vänster där jag sätter skotern mot en annan björk så jag flyger halft över styret åt höger.
De är tur att man har en riktig skoter ;) som står emot STORA stenar och enländiga björkar som ligger och står mitt i hela vägen!
Efter många om o men så tar vi oss ner och ut från denna skog upp på sjön igen, men de va ett arbete utan dess like innan vi va nere. Tror vi va hemma igen vid 13.00 tiden. Då va de ju bara att bekänna sina syder för pappa och kika hur foten såg ut. Till en början kunde jag gå på den men de gjorde lite ont, så jag la mig i soffan med foten i högläge med en blöt handduk runt den. Sen så skulle jag gå upp en sväng men när jag har foten neråt och sen ska gå så har jag sååå ont, blev stående på ett ställe och de va verkligen pain att "gå". Vart gråtfärdig så jag ringde till Lousie och frågade vart hon hade sina kryckor, tog mig ut till skotern och for hem till henne och rotade fram dem.
De va verkligen tur att hon visste vart hon hade dom och att jag fick låna dom, kunde verklige inte gå utan stöd.
När mamma kom hem frågade hon vad jag nu hade gjort! =/ När jag skulle ta mig ut till köket för att äta så kunde jag inte hålla mig utan de kom några tårar. Kunde knappt röra/vinkla foten för de gjode as ont.
Både Louise och Mimmi tyckte jag skulle åka iväg och röntga den så jag ringde till vårdcentralen och sa att jag skulle komma. Hade egentligen ingen lust att fara för de tar ju 1 timme dit och sen vet man ju inte vad dom säger när man kommer. Men jag va ner dit och läkaren kände och vinklade runt foten (smärta). Han sa att de va nog inget av men dom skulle röntga när jag ändå va där, så fick ta 4 bilder men dom visade inget. De va ju bra att de "bra" men de gjorde ju fortfarande as ont! De va "bara" en stukning och jag kunde äta Alvedon och Ipren för smärtan och belasta till smärtgräns. Men de va ju bara att drömma om att stödja på foten, gick på kryckor hela kvällen, lindade foten och tog tab innan jag la mig. Dagen efter (igår) kunde jag stödja på foten, dock bara på tå för de gjorde ont att gå på hela foten + att de började göra ont i vaden, tror jag sträckt mig eller så är de att jag har spänt mig. Men idag så är de bättre, kan gå mer normalt och har mindre ont i vaden.
(Ni som tror att de "bara" är att köra skoter, ni vet ej vad ni pratar om. Jag är inte dålig på att köra men när de väl kommer något i vägen så har skotern en väldig kraft, de räcker att man kör i 5-10 km/h
Detta som hänt är inget som kommer sätta stopp för mig att köra fort på leder m.m. Har dock övervägt att köpa ryggskydd för OM de hade varit en annan sten eller stubbe där jag landade, då vet jag inte hur de hade gått)
2012-02-14
18:38:20
Alla hjärtans dag
2012-02-12
14:02:05
"Sjukan"
Som jag sa förut så har jag inte mått så bra när jag kom hem.
Jag har varit väldigt trött och jag orkar/ vill inte äta och dricka så mycket.
Så igår "tvingade" Mimmi mig att åka till Norge och få ett dropp eftersom jag "vägrar" dricka..
De va ganska krångligt.. för först så tänkte vi om vi kunde fara dit hämta en nål och ett dropp och sen åka
hem så kunde Micke koppla på de hemma men tydligen va de doktorn där som skulle fixa de.
De skulle kosta 150 norska kr men de va bara för doktorn, droppet skulle dom bjuda på.
Men när vi kom dit då ville hon ha urin prov, p-glukos, blodtryck och hb. De va några värden som va förhöjda och de
tyder då på att jag hade nåt virus men vad vet jag inte än, de får jag väl ev reda på om provet visar något som jag lämnat in här i Sverige i Torsdags.
Men iallafall, hon läkaren ville inte sätta nålen på mig för tydligen gjorde hon de så sällan så hon va inte så bra på de =/ så då hade vart ambulansen inkallad oxå. Så de kom 3 svenskar som jobbar på norska ambulansen (en av dom är min släkting Louise) och de va då meningen att nån av karlarna skulle sätta nålen men de slutade med att Micke fick sätta den ändå. Jag trodde de skulle göra ap ont. Har ALDRIG fått en nål eller tagit venprover. Många som blir förvånade när jag säger de.. Men de gjorde inte spec ont, ondare gör de att ta p-glukos. (stick i fingret, blodsocker)
Dock drog ju mina kärl ihop sig eftersom jag va nervös =) så dom fick kika runt ett tag innan dom hitta nått bra.
Men de gick fint, hade droppet på full fart så de gick nog in på typ 1h. Sen så fick jag även en antibiotikakur på 5 dagar. Så nu har magen rasat ihop pga ev de typ. Antibiotika är ju rätt starkt så de tar ju död på både dom goda och onda bakterierna i magen, då sa hon att jag ska typ äta kokt mat, ris, proviva. a-fil, dvs mild mat och sånt som goda bakterier finns i. + att jag fick 2 tab mot illamående.
Så de gick på 400 istället för 150 kr. Men de va de ju värt, hade ju inte blivit undersökt så mycket på den vårdcentralen vi har här + att de är typ dubbelt så långt dit.
Fick åka hem men nålen i handen ifall att jag inte skulle få i mig så mycket vätska, för då skulle jag komma tbx som idag och få 1 L dropp till. Men nu mår jag bättre, så jag drog bort nålen idag.
De som är lite jobbigt att man typ bara ska äta kokt mat, de är ju inte gott och koka precis vad som helst precis. Men de är ju för magens skull så jag gör detta i 5 dar sen hoppas jag att magen återhämtar sig. Trött på att va halvdöd..
2012-02-09
11:26:11
Trött o Slut
De är skönt att va hemma igen. Men magen är inte helt 100 än.
I Tanzania va de bra, vart dålig en dag då vi hade vart och besökt en pastors familj.
Men när vi kom till Kenya så har jag haft ont i magen i stort sett varje dag, haft ont varje morgon
man slagit upp ögonen + att man fått som knip innan/efter man ätit. De har varit jobbigt, då vill
man bara hem. Sen när man väl kommer hem så är de fortfarande inte bra.. har inte haft nån lust att äta eller dricka för att de rinner bara rätt igenom. Läkaren sa att när man har varit i Afrika så har man salmonella när man kommer hem, men de som inte stämmer in på de är att jag kräktes igår innan jag la mig. Så då sa han att jag kanske har fått magsjuka utanpå detta, kul va! Men nu när jag varit inne på vårdguiden så står de faktiskt att kräkningar ibland oxå kan förekomma.
Remiser är fixade så vi får se vad resultatet blir, fast idag, än så länge är de bra. Har fått i mig lite vätska o mat o magen är lugn.
Nu ska jag kika tv eller film, behöver vila! De har varit en jobbig o lång resa. Va typ helt borta igår kväll, somna i soffan på två röda flera gånger.
Hoppas ni får en bra dag! Bye
